Jag är inte riktigt säker på hur man känner sig den första dagen man reser till en ny destination. Min var en blandning av spänning, oro, ångest, ängslan och en allmän känslomässig rusning. Ärligt talat var jag inte riktigt mig själv under hela resan.

En dröm som går i uppfyllelse

Jag kom i kontakt med verkligheten att tiden för att vara i Europa som student så småningom kom. Under en lång tid tyckte jag att begreppet ”utvecklat land” lät som vilket annat land som helst. Den här dagen var jag angelägen om att få uppleva dess sanna innebörd. Jag kom in i vad någon skulle kalla den första världen. Jag menar, att komma från ett utvecklingsland till en första värld där effektivitet möter industri är inte en lätt uppgift. Som väntat kom den till mig med alla möjliga känslor.

På flygplatsen

Detta kan vara överraskande eller så kan det vara ganska ovärdigt att nämna. Det var på flygplatsen som jag började få en nära förstahandsupplevelse av de vita. Aldrig tidigare i mitt liv har jag haft ett nära och långt samtal med människor av vit härkomst. Bara för att lugna alla som ifrågasätter min exponering: ja, jag hade interagerat med de vita, men bara tillfälligt. Det var min första möjlighet att börja lära mig värdsamhället för att få en bättre upplevelse som masterstudent.

Första intrycken av Danmark

Jag började redan bli nöjd med hur effektiv verksamheten på flygplatsen var. Alla som arbetade där verkade förstå sitt jobb och utförde det omsorgsfullt så att resenärerna blev nöjda. I vänthallen hade jag ett kort samtal med en charmig vit man. Han var så nyfiken på att få veta mer om mig, mitt land och anledningen till min resa till Danmark. Han ville genast veta vad jag hade för första intryck av Danmark.

Min konversation med en vit man

Mannen trodde först att jag kom från Kamerun, Ghana eller Nigeria – eftersom så många människor från dessa länder bor i Europa. Jag blev förvånad över att en vit man skulle vara intresserad av att bara utbyta artigheter med.

Den här mannens värme och vältalighet fick mig att tvivla på uppfattningen att européer någonsin är för upptagna. För en gångs skull trodde jag att de som förespråkar denna idé bara är elaka.

Billund flygplats

Min flygresa slutade på Billunds flygplats som ligger en timme och femton minuters flygning från Köpenhamns flygplats. Här började jag bli lite orolig. Jag insåg att alla som tog hand om mig på flygplatsen mestadels talade danska. Naturligtvis gjorde de det på ett flexibelt sätt så länge passagerarna förstod danska.

Språkbarriärer

Alla jag interagerade med inledde samtalet med hälsningsfrasen ”hej hvordan har du det!” Senare, efter att ha förstått några Danska ordinsåg jag att det betyder ”hej, hur mår du?”. Detta var en utmaning som jag redan hade ställts inför. Det innebar att jag efter att ha påbörjat mina studier var tvungen att ägna lite tid åt att lära mig danska. För att lära mig danska ordentligt skulle jag behöva registrera mig på den danska språkskolan.

Tala med en dansk

De flesta människor i Danmark utgår från att du kan danska. Inte undra på att de alltid inleder konversationer på danska. Men i mitt fall noterade jag något unikt. Jag berättade öppet för de dansktalande att jag bara kunde förstå och tala engelska. Intressant nog bad de om ursäkt för att de varit okänsliga och övergick snabbt till engelska. Jag blev imponerad av hur väl de kunde tala konversationsengelska.

En gästvänlig dansk

Jag minns mycket väl en kvinna som var artig nog att visa mig var taxins upphämtningsplats låg. Hon förklarade inte var man kunde få tag på den utan gick bokstavligen med mig tills platsen var inom synhåll. Den fantastiska kvinnan gick sedan därifrån efter att ha sagt till mig: ”Jag önskar dig en säker vistelse i Danmark.” Dessa uppmuntrande ord ekar fortfarande i mitt sinne. De försäkrar mig om att danskarna är artiga människor.

Från Billund Airport till Holstebro

Jag noterade att allmänna och privata transportmedel var lätt tillgängliga på sina anvisade platser direkt vid flygplatsen. När jag väntade på att bli hämtad såg jag flera bilister som körde in och ut från flygplatsen. Taxibilar och bussar trafikerade flygplatsen på ett samordnat sätt. Jag tittade tålmodigt på när de plockade upp och släppte av passagerare så sömlöst. För ett ögonblick tänkte jag på hur mitt land skulle vara med ett så bra trafiksystem. Bussen väntar inte på att bli full. Så länge dess avgångstid sträcker sig måste den lämna även om den är tom. Taxibilarna har också en väntetid efter vilken de måste åka till en annan plats. Rörlighetssystemet fungerar som ett löpande band.

Temperatur i Danmark

Precis innan jag glömmer det kan jag också minnas hur temperaturen utomhus var kylig. Eftersom vi anlände på vintern var temperaturen under 10 grader Celsius och min lätta jacka kunde inte hålla mig tillräckligt varm. Jag ångrar fortfarande att jag inte lyssnade på min systers information om att jag inte behövde ta med mig vinterkläder eftersom hon redan hade några åt mig. Bara för att påminna alla som reser till de subtropiska länderna, var alltid medvetna om säsongen på din destination annars slutar du klä dig dåligt för vädret.

Road Trip i Danmark

Snart var vi på väg till Holstebro kommun. Den tyckte om att se de välskötta asfaltsvägarna. De påminde mig om de stora makadamiserade vägarna som jag lärde mig på min historielektion. Trafiken flöt på utan onödiga stopp. Vägskyltarna hade korrekta markeringar och förarna på vägarna var mycket vaksamma under körningen. Skyltarna för hastighetsvarning kan lätt ses av alla bilister. Denna fantastiska skyltning informerade taxichauffören om tillåtna hastigheter längs de långa, breda och utsträckta vägarna.

Trafikkontrast mellan Danmark och Kenya

I mitt land, Kenya, kör privata bilar med hastighetsbegränsningar på 50 km/h i städer och 110 km/h utanför städer. I Demark var fallet annorlunda. Med fungerande trafikljus vid korsningar och rondeller, väl avgränsade körfält och vägskyltar kunde taxichauffören njuta av att köra i hastigheter upp till 130 km/h på motorvägarna.

Min lägenhet i Danmark

Trots den långa resan gjorde den bra vägen och trafikflödet det enkelt för oss att röra oss ganska snabbt. Vi körde förbi de danska städerna Give, Herning och Aulum. Efter cirka 1 tim. 45 minuters körning på väl underhållna motorvägar och mindre vägar kom vi till slut fram till Holstebro. Bostadshusen var inte så magnifika som jag hade trott. De hade dock ett bra avstånd med tillräckligt med parkeringsplatser, lekplats för barn och lämplig orientering för naturligt ljus.

Kostnad för ett hyrt hus

Till skillnad från det hus med ett sovrum som jag bodde i i Kenyas huvudstad, där jag betalade 100 dollar per månad, berättade min syster att hon betalar 7000 kr (motsvarande 106 287,21 kenyanska shilling) för sin lägenhet med tre sovrum plus ytterligare 1000 kr för andra tjänster inklusive vatten och värme. Huset var rymligt och väl upplyst av det naturliga ljuset.

Med garanterat boende minskade oron för att ha tak över huvudet. Om du inte har turen att få en vän eller släkting att ta emot dig till en början kan det vara svårt att hitta ett lämpligt boende. Ibland kan man få vänta ett par dagar på att få en bostad. detta är anledningen till att man måste göra sådana arrangemang i förväg. Om du planerar ditt boende i förväg slipper du vänta på att få en bostad från bostadsbolagen.

Känslomässig rusning första dagen

Det var så kallt, och när man tittade ut genom fönstret verkade folk så upptagna. Alla höll på med sina egna saker och jag tänkte att till skillnad från den kvinna som välkomnade mig på flygplatsen, hade människor här i inlandet ingen tid för varandra. Som jag senare skulle få veta hade jag delvis rätt och delvis fel i denna fråga. Vissa människor var rädda för utlänningar medan andra bara var väldigt redo att hjälpa till med enkla saker som att hitta platser, cykla på rätt sida, fixa en pedal som inte fungerar osv.

Saknat hem

Bara för att nämna det, jag underhöll mig själv med att fråga mig själv ”varför var jag verkligen tvungen att komma till denna mycket kalla plats? Vad har den här platsen egentligen att erbjuda mig? Kommer dessa många vita människor att vara mottagliga för mig varje morgon jag lämnar min systers bostad?” Jag antar att det är just detta som kommer att definiera mitt liv i landet, forma mina erfarenheter och påverka mina uppfattningar. Jag slår vad om att detta är den typiska känslan hos alla utlänningar… man går från ett tillstånd av social osäkerhet, självtvivel, social frånkoppling och sedan full utforskning.

Dansk folkbokföring

När mitt visum och uppehållstillstånd slutligen behandlades och utfärdades av den danska ambassaden i Kenya var det en suck av lättnad. Jag hade redan väntat i nästan två månader på den byråkratiska handläggningen av uppehållstillstånd. I bakhuvudet fanns en liten gnutta hopp om att jag skulle kunna fortsätta med min högre utbildning utomlands – att säga att jag var upprymd över att ha fått uppehållstillstånd och visum är en underdrift.

Innehållet i ett uppehållstillstånd

Enligt mitt uppehållstillstånd måste jag registrera mig i det danska folkbokföringsregistret senast fem dagar efter ankomsten. Jag kunde inte riktigt förstå detta. För mig kändes det som en tillräcklig registrering att ha fått ett visum och ett uppehållstillstånd. Ah! Jag hade fel. För att folkbokföra mig i Danmark måste jag vid ankomsten visa upp alla mina rese- och uppehållshandlingar för den kommun där min bostadsadress finns.

Civilregistrering i Danmark

Här måste jag vara ärlig mot mig själv och alla som funderar på att flytta till Danmark eller något annat skandinaviskt landatt ta sig igenom pappersarbetet, uppehållstillstånd och registrering är inte så enkelt som du kanske tror om inte någon tar dig igenom eller om du har fördjupat dig helt i att läsa detaljerna om dem innan du reser (men även då tvivlar jag på att självläsning ensam kommer att vara tillräcklig informationskälla). I mitt fall var det lättare eftersom min syster bodde i Danmark och hjälpte mig att förstå allt om vad det innebar att registrera sig som bosatt.

Tidsfrister för registrering av bosättning

Eftersom jag inte hade någon tidigare erfarenhet som utlänning i något land, kom dagarna flyktigt och kände mig fortfarande avslappnad att registrera min bostad hos kommunen. Vid den här tidpunkten visste jag redan att folkbokföringen var en viktig del av min vistelse i Danmark. Ändå var det inte förrän den fjärde dagen som jag gick till Kommune för registrering. Det behöver inte sägas att registreringsprocessen var så smidig. Jag undrade faktiskt varför jag hade tagit så lång tid på mig att komma över det hela.

Hur enkelt är det att folkbokföra sig som utlandsstudent i Danmark?

Låt mig säga att inte alla folkbokföringsärenden som utlänning i Danmark är enkla. Jag är medveten om att vissa kan bli dramatiska, särskilt om personen inte har de dokument som krävs. Det betyder inte att någon kommer att tvinga in dig i en polisbil och föra bort dig. Jag menar helt enkelt att utan de dokument som krävs finns det ingen hjälp som de danska myndigheterna kan hjälpa dig med. Danskarna litar på sitt system och kommer inte att hjälpa dig att kringgå det utan rätt dokument.

Dokument som krävs för att få ett CPR i Danmark

Det kommer alltid att finnas en lång kedja av bakgrundskontroller som den kommun där du registrerar dig måste göra innan de kan hjälpa dig. Senare förstod jag att min erfarenhet av Kommune visserligen var enkel eftersom jag hade alla uppehållstillstånd och uppfyllde alla krav direkt. Kraven omfattade mer eller mindre original av uppehållstillstånd, pass, bostadsadress och en borgensman.

Behov av borgensman vid ansökan om CPR i Danmark

Borgensmannen ska vara någon som har en juridisk status i Danmark, t.ex. innehavare av ett giltigt permanent uppehållstillstånd, medborgarskap eller förnybart tillfälligt uppehållstillstånd. Jag avser inte att antyda att man måste ha ett permanent uppehållstillstånd för att garantera en utlänning. Helst skulle alla som har en laglig bostad kunna göra det. Bara för att nämna att människor är så upptagna i Danmark att om du behöver hjälp med en borgensman är det bättre att informera tidigt så att han eller hon skapar tid för det.

NemID och hjärt-lungräddning i Danmark

Vid registreringen lämnade jag bara ut de dokument och biometriska uppgifter som krävdes. Mitt personnummer (CPR-nummer) och NemID var klara på kort tid. Utfärdaren betonade för mig att CPR) och NemID är avgörande för att jag ska kunna få någon form av tjänst i Danmark efter det. Från hennes förklaring fick jag idén att processen faktiskt var en inkörsport för mig att uppleva Europa fullt ut.

Uppehålls- och hälsokort

Vaktmästaren sa att jag nu skulle vänta på att få uppehållstillståndet och sjukförsäkringskortet i min brevlåda inom en vecka. Kom ihåg att jag först var tvungen att ge dem en bostadsadress innan de kunde påbörja registreringen. Detta är samma adress som de skulle skicka de två viktiga dokumenten till.

Nämnandet av sjukförsäkringskortet tröstade mig. De flesta av de länder som jag hade läst om ville att människor skulle köpa sin egen sjukförsäkring. Så Danmark gjorde detta mot mig trots att jag var utlänning. CPR och NemID gav mig tillgång till medborgarmailen borger.dk. Det är i denna digitala brevlåda som alla former av elektronisk offentlig kommunikation sker.

Få det gula kortet och uppehållskortet

Precis som handläggaren på kommunen hade lovat kom det gula kortet och uppehållskortet till min adress. Jag fick friheten att ta del av alla tjänster, som att öppna ett bankkonto och få sjukvård.

Jag hade aldrig kunnat tro att det skulle vara möjligt att ha ett så öppet, effektivt och vänligt system för offentliga tjänster. Mitt i oron över separationen från familjen i Kenya och den kyliga vintern började jag tycka om de danska systemen.