St. Olafs sista viloplats

Det legendariska St. Olaf

Nära Trondheim ligger den berömda Sankt Olafs begravningsplats, den magnifika Nidarosdomen. Olav, även känd som Olav Haraldsson, var kung av Norge under perioden 1015-1028. Olav ledde landets enande framåt och spelade en grundläggande roll i införandet av kristendomen i Norge. Han spelade den största rollen efter sin död som ett nationellt helgon.

Han var oense med många av dem som tidigare hade stött honom; adelsmän, bönder och till och med sin egen familj. Detta berodde delvis på hans obevekliga politik när det gällde att konfiskera egendom och det beslutsamma arbetet med att kristna landet och omvända hedningar.

Sankt Olof flydde till Sverige efter en misslyckad strid mot den danske kungen. År 1029 skymtade Olav möjligheten att återvända som kung av Norge. På sin resa tillbaka till Norge samlade han en armé bestående av svenska, isländska och norska anhängare och kämpar. Han kom över Verdalen i Trondelag och mötte en bondemilis vid Stiklestad, som enligt Snorre bestod av mer än dubbelt så många män under ledning av berömda prinsar och adelsmän. S:t Olavs armé hade inte en chans.

Det legendariska slaget vid Stiklestad inleddes oundvikligen snart. Detta historiska slag är ett av Norges mest kända.

Nidarosdomen Trondheim

Heimskringla

Heimskringla är den mest kända av de fornnordiska kungasagorna. Den skrevs på Island av historikern och poeten Snorre, som själv hade besökt Norge och Sverige. Manuskripten är en samling sagor om de norska kungarnas historia. Källorna till hans verk är omtvistade, men tidigare kungars sagor ingår, liksom norska muntliga traditioner från 1100-talet och synoptiska berättelser, särskilt en hel del skaldedikter.

St. Olafs död

Enligt Snorre dödades S:t Olof av tre sår: Han blev först huggen i låret, varvid han kastade bort sitt svärd. Därefter höggs ett spjut i hans mage, tills han slutligen fick ett skärsår i halsen på vänster sida. Det var hans väg.

En kyrka uppfördes på platsen där S:t Olof föll – Stiklestad kyrka. Enligt traditionen hade St Olaf lutat sig mot en klippa när han dog. Denna sten skall enligt traditionen ha murats in i altaret i Stiklestad kyrka. Olaf Stenen var en pilgrimsort under medeltiden, och det sades att den förmedlade en gudomlig helande kraft. Det är omtvistat om stenen som ligger bakom altaret i kyrkan idag är den ursprungliga stenen. S:t Olafs kropp var kort efter slaget som ledde till Nidaros. På grund av de underverk som påstås ha skett efter hans död förklarades Olaf Haraldsson som helgon, och bär för framtiden beteckningen Sankt Olaf, St Olaf eller Olaf den helige.

S:t Olofs död representerar införandet av kristendomen i Norge.
Olaf Haraldssons kropp balsamerades och den mumifierade kroppen förvarades i St Olafs skrin i Nidarosdomen från omkring 1090. Detta var en viktig nordisk pilgrimsfärd fram till reformationen 1537. Huvuddelen av skelettet ligger idag troligen någonstans under golvet i katedralen.

Tror du att du behöver en reseförsäkring?

På den plats där St Olaf ligger kvar kom det den första vintern upp en rättvis källa – med vatten som hade läkande kraft. Källan byggdes senare in i oktogonen i Nidarosdomen, och pilgrimer i tusental strömmade hit för att dricka av det heliga vattnet.
Först uppfördes ett litet träkapell ovanför Olavs grav, och år 1070 byggde kung Olaf Kyrre en kyrka i sten – det var början på den katedral vi känner till idag. Olafs rykte som helgon växte snabbt, och som Norges evige kung – Rex perpetuus Norvegiæ – var han vår största martyrkung, känd och odlad långt utanför landets gränser. Den skänkte enorma mängder gåvor till kyrkan – vilket gjorde det möjligt att bygga den stora katedralen.

Glasfönster i katedralen i Nidaros

Enkel kyrka till katedral

Byggandet fortsatte efter Olaf Kyrres död med återuppbyggnaden av ett romanskt centraltorn och de nedre delarna av tvärskeppet. År 1153 inrättades ärkestiftet i Nidaros, och domkyrkan stod under ärkebiskopens kontroll fram till dess avskaffande 1537. Detta ökade behovet av att bygga ut S:t Olofs kyrka i all sin prakt. Domkyrkans främste byggherre från 1160 var ärkebiskop Eystein Erlandsson. Han byggde kapitelsalen och sakristian på altarets norra sida.

Eystein fortsatte arbetet i tvärskeppet innan han tvingades fly landet 1179. Under sin vistelse i England fick ärkebiskopen se den gotiska korbyggnaden i katedralen i Canterbury. Han var så entusiastisk över den nya stilen att han började drömma om att göra Nidarosdomen till den största och mäktigaste katedralen i norra Europa. När han återvände till Nidaros år 1183 började han omedelbart med Octagon – högaltaret. År 1248 byggde ärkebiskopen Sigurd Eindrideson det västra långhuset – och senare höjdes skeppet i en kraftfull höggotik. Man kan anta att hela kyrkan var färdigbyggd i sin fulla prakt omkring år 1300.

Katedralen i Nidaros

Redan 1328 drabbades kyrkan av den första branden, och sedan följde två nya bränder 1432 och 1531. År 1689 blåste huvudtornets spira ner en stormig natt, och 1708 och 1719 drabbades kyrkan återigen av bränder. Skeppet var nu sedan länge en ruin och stängdes av från resten av kyrkan.

Restaurering

En växande nationell medvetenhet ledde gradvis till krav på att katedralen skulle återuppbyggas till sin medeltida prakt. Därför byggdes en separat byggnadshytta, Nidarosdomens Restaureringsverkstad som grundades 1869. Uppdraget gavs till arkitekten HE Schirmer. Under perioden 1869-1873 ledde han restaureringen av kapitelsalen. Det fanns kritik mot Schirmer, eftersom han tog hand om stora konstnärliga friheter i restaureringsarbetet. År 1872 tog arkitekten Christian Christie över arbetet. Han använde arkeologiskt material för att avslöja alla aspekter av kyrkans historia innan han började arbeta med koret, tornet och tvärskeppet.

Senare beslutade man att återställa fartyget och den västra fronten. Från 1908 leddes detta arbete av arkitekten Olaf Nordhagen. För det mesta arbetade 90 man med restaureringsarbetet, med 50 stenhuggare. Fartyget var färdigt 1930, men efter sitt förslag till utformningen av den västra fronten fortsatte arkitekten Helge Thiis arbetet från 1928. Den västra fronten med de två västtornen var i stort sett färdig 1965, men först 2001 avslutades restaureringsarbetet officiellt. Utbyte av dåliga stenar och förstärkning av svaga punkter fortsätter dock.

Nidarosdomen-Trondheim

Turism

Katedralen fungerade som den viktigaste pilgrimsplatsen i norra Europa under medeltiden. Även idag är katedralen en populär turistattraktion. Turister följer ofta de historiska pilgrimslederna för att besöka den spektakulära kyrkan. Nidarosdomen är platsen för observationen av S:t Olofs vaka. Denna religiösa och kulturella festival är centrerad kring årsdagen av Sankt Olavs död. Turister följer ofta den historiska pilgrimsleden för att besöka katedralen i samband med detta och andra evenemang.

Klicka för webbkamera i Trondheim

Om du behöver någonstans att bo under ditt besök: Hotell i Trondheim

&nbsp
[wpgmza id=”25″]

Author photo
Publication date:
Author: Ludvig
Ludvig is the owner and driving force behind Scandinavia.life. A native Norwegian with ties to Denmark, Sweden and Finland, he is the perfect guy to guide you through the delights of Scandinavia.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *